Julstök i köket - Pennans gröna fingrar….

Då var det dags att inhandla den efterlängtade vita amaryllisen i det snygga arrangemanget som jag suktat efter i advent. Så sagt och gjort så styrde jag o Patric kosan mot blomsteraffär’n. Det lilla ”problemet” var att jag just kommit från jobbet och var hungrig och det fanns inget i kylskåpet och det var inte tal om nån macka. Patric var mycket bestämd på den punkten. Och en sak är klar, man ska inte handla blommor när man är hungrig!

Väl inne i affär’n skulle vi välja blomma och det var då beslutsångesten slog till. Välja blomma när man är hungrig och Patric vägrar hjälpa till kan sluta på två sätt; ingen blomma eller panikköp och jag valde panikköpet. Den fina blomman som jag sett hade ganska kort & stabil stjälk och stod i ett fint arrangemang i glasvas med vita stenar, grön mossa och snygga vita kvistar med glitterspray och jag tror till och med att det var rosett på hela ekipaget. Det var just en sån jag ville ha. Men den hade redan blommat 10 dagar och jag ville ha en som skulle stå i blom länge, så jag pekade på en lång och gänglig blomma utan arrangemang och förhandlade till mig med den välvilliga expediten att köpa likadana fina vita stenar så skulle jag fixa ett lika fint arrangemang när jag kom hem. Just när expediten skulle börja slå in blomman ångrade jag mig naturligtvis och insåg att jag borde köpa den som stod i arrangemang, men ville inte vara besvärlig så jag såg mina gröna fingrar framför mig och intalade mig att jag självklart skulle fixa ett lika fint arrangemang själv, om inte ännu finare! Sagt och gjort, jag kom hem med en blomma utan arrangemang.

Väl hemma insåg jag att jag inte hade någon liknande vas så till att börja med fick jag fara och köpa en. Sedan började klatret, dvs att möxe ner stenarna, rotklumpen och mossan så det skulle se snyggt ut i vasen. Stenarna vart bruna av jord så jag fick börja med att tvätta dom och sen ett nytt försök som slutade med att dom vart lika brun igen, mossan och jorden låg hopklumpade huller om buller och blomman hängde på svaj. Och hela golvet och köksbänken var full av jord och mossa….

Det var bara ett att göra; riva upp allt och tvätta stenarna. Igen. Nu stod jag där med en amaryllislök utan jord och mossan förstörd. Det slutade med att stenarna och lökklumpen åkte ner i en ljuslykta i stället och där står den nu, utan jord och utan mossa. Men den är väldigt fin precis som den är. Bildbevis kommer senare!

Om ni undrar vart Tussan är så har hon gått och lagt sig med Husse i soffan. Dom är helt utpumpade. Annars brukar hon vara pigg på att hjälpa till med det mesta och jag tror hon med förtjusning hade velat vara med att jobba med mossan.